"Maddison skynda vi har inte jordens tid på oss",klagade Cara och drog med mig. Jag slöt ögonen och tänkte på nuet istället.

_________________________________

 Det var för en dag sedan och ändå kändes det som hundra år sedan det hände.Jag kämpade för att glömma bort det som hände sist när hon var hemma jag hade inget annat vall jag var tvungen att göra det Derek sagt åt mig. På nåt sätt skulle jag försöka smita eller ta mig till hennes födelsedag. 

Jag slet blicken från henne och satte mig ner på sängen. Jag ville ha henne nu trycka mina läppar mot hennes perfekta ha mina händer över hennes kropp känna hennes värme. Dörren smälldes upp då dörren flög mot min spegel så den gick i flera bitar. "What the fuck Derek",röt jag och såg ner på glaset av spegel samtidigt som jag i en reflex ställde mig upp och tog ett steg närmre honom. 

"Lyssna noggrant på mig Maddison är här och du ska bara få bort henne från oss du ska inte ens vara nära henne",sa Derek och tänkte gå. "Vet du vad fuck you!, du kan inte bara komma o knulla bort mitt liv och sen bara dra",sade jag hånande och visste noggrant vad jag just tagit mig in på. "Jo det kan du lika väl som hennes familj gjort det med mig",skrek han och tryckte upp mig mot väggen. "Vad har hon med det att göra? Ta det det med fucking rätt person",sa jag. Jag kände hur hans grepp lossnade en aning och sedan hur han släppte ner mig. "Okej jag borde ta det med rätt person sa du",sade han och kliade sig på huvudet och stirrade på mig. "Ja det borde du, hon har inte gjort dig ett skit",sade jag och ställde mig upp. Så fort jag var uppe vid ben igen såg jag hur Derek tog ett blixt snabbt steg fram mot mig och boxade mig hårt så jag flög bak. Jag hann inte ta min luft innan Derek drog upp mig. "Lämnar du henne så är du välkommen till mitt gäng ska du fucking vara känslosam o kär och lämna saker o ting för en tjej så varsågod finns dörren där och hitta ett annat gäng",hotade han och släppte mig. Vad hade han just sagt, han hade hotat mig, jag kan inte lämna det här stället eller honom jag skulle bli attackerad utan skydd eller styrka jag var ingenting utan mitt gäng. Jag röck till bort från mina tankar och såg upp mot dörröppningen. "Maddison",mumlade jag.Jag rörde mig inte. 

"Justin",mumlade hon och tog ett steg fram.Derek stoppade henne. "Dra inte ut på det ni går max fem minuter",sa han och lämnade oss. Jag ställde mig upp och lade mina händer på varsin sida av hennes mjuka kind. "Justin vad har hänt med ditt ansikte",sa hon nästan gråtandes och granskade mitt ansikte med sin hand. "Inget bara ett slagsmål mellan oss det är lugnt det händer ibland när han blir arg",ursäktade jag mig och försökte byta ämne. "Nej Justin det är inte okej du ser helt förstörd ut du blöder också, jag kan inte lämna dig såhär.",sa hon och vart våt om ögonen.

"Baby jag klarar mig gå hem nu där har du något du ska öppna och glöm inte nu om tvådagar är det din 18 års dag då kommer jag",sa jag och svalde ner gråten som ändå kom upp igen. Mina ögon vart fyllda av tårar och släppte ner en tår. 

"Jag bryr inte mig jag vill ha dig inget annat!, varför kan du inte hänga med mig nu",sa hon.

"Vi får inte Maddison vi borde inte ha gjort det här du borde inte ha sagt att du älskar mig du borde inte visa det för mig jag är ingen normal kille jag är inblandad i slagsmål, brott,mord och jag kan inte riskera att förstöra ditt liv med.",förklarade jag och kramade henne mot mitt bröst. "Det var han ,han Derek ville inte, visst är det så?, Justin du ska veta att jag inte håller med jag ångrar inget om dig det är tvärtom du är det bästa valet jag gjort i mitt liv",sa hon och grät så tårarna inte ens hann rinna ner innan den ersattes av en till. 

"Lämna inte mig",mumlade hon. 

"Jag ska inte lämna dig, jag ska försöka komma på din födelsedag",sade jag och försökte se henne i ögonen medan hon såg bort. Jag sneglade på henne och tryckte mina läppar mot hennes så hon vart tvungen att stå standard mot mig. Jag slöt ögonen och kysste hennes läppar mjukt och passionerat. Jag tog andan då och då och kände hur hungrig hon var efter mina läppar och i detta fallet första fången på det visset hon ville inte ens att jag skulle andas hon tryckte bara sina läppar mot mina. Jag lydde henne och lade mina händer på hennes rumpa och tryckte på litegrann. Hon stönade smått och öppnade munnen smått så jag tog chansen att stoppa in min tunga i hennes och möta den. Sakta avbröt jag kyssen och såg henne i ögonen. "Så vi säger som sagt jag ska försöka komma på din födelsedag och du ska hem nu och kolla vad du har att öppna",sa jag och klistrade på ett leende. Hon såg sårat upp på mig och mumlade ett kort ja samtidigt som hon gjorde små cirklar med foten. "Lova",sa hon och såg upp på mig. "Jag lovar",svarade jag och kysste henne på pannan. Hon drog av ett armband med ett kors på och lämnade det i min hand. "Bara ett minne, bara för jag vet att det hör inte är slutet",sade hon och kramade min hand. Jag gjorde det samma, drog av mig mitt halsband och gav henne det. "Bara för jag vet att det här inte är slutet",flinade jag och gav henne det. Jag sa hejdå för sista gången och hon lämnade mitt rum, huset, gatan, min syn. 

Maddisons perspektiv 

Det var lunch nu och alla hade lämnat korridoren så jag tog chansen att öppna mitt skåp och ta fram halsbandet. Jag gick med handen för säkert tusende gången över det och kramade det mot mitt bröst. Det var imorrn jag skulle få se honom äntligen skulle jag få träffa Justin igen han hade lovat att försöka komma. Just det jag behövde i gen som påminde mig jag gjorde själv det när jag försökte glädja mig för en stund och säga att han skulle (försöka) komma. Jag log för mig själv och stängde skåpet och gick till nästa lektion eftersom jag inte hade någon aptit att äta på det senaste. 

Dagen rullade som vanligt trögt på och jag var äntligen hemma nu. Cara och Harry skulle komma över senare för att fixa festen till mig som dem hade klagat om att få fixa. Jag själv ville ju bara bjuda in dem nära och ha en kväll tillsammans men då hade båda bara drygt sagt "På din 18 års dag!, är du sjuk vi fixar bästa största festen pt dig" så jag lämnade över allt pt dem. Men vi skulle bara ut och handla idag enligt dem. Jag öppnade min garderob och tog fram asken som jag hade hittat på min fönsterbräda när jag kom hem efter händelsen, den var av Justin. Det var en fin parfym flaska som luktade hur gott som helst med ett litet sött kort som det stod med en stil som iallafall försökt skriva sitt finaste. "What would i be without you my secret angel" - your man

Och om man luktade på det så hade han sprayat av sin parfym på den.

"Maddison Cara och Harry är här kom ner" hörde jag Daria ropa. Jag bytte snabbt topp till en finare och lämnade asken och halsbandet i min garderob med lite kläder över så dem inte syntes och sprang mer. 

"Så är du bered på en låååång shopping runda",ropade Cara med Harry bakom sig. "Mm",mumlade jag kort samtidigt som jag log och satte på mig skorna för att sedan lämna huset. "Maddison!",hörde jag Zac ropa när jag hade kommit en bra bit bort. Jag gick tillbaka till honom. "Vad är det Zac",frågade jag roat. "Ta det här",sa han och gav mig ett kreditkort. "Nej Zac jag har ett eget jag klarar mig",sade jag och tänkte ge tillbaka men han tryckte bara tillbaka min hand. "Maddison gör som jag säger och ta det du kommer behöva det",sa han. Jag tittade en stund på det, Justin jobbade ju med Zac så det måste nog finnas miljoner i det här kortet. Jag vågade inte ta den. "Eller vadå är jag inte välkommen att bli en medlem i er familj och hjälpa till och lägga lite pengar på er",sade han. Jag såg på Daria som nickade kort. "Tack",sade jag och kramade honom. "Ingen fara gumman slösas så mycket du vill",sa han och jag gick tillbaka till Cara och Harry. "Vad ville han",frågade Cara. "Inget han gav mig bara sitt kort att ta pengar från. "Du skämtar!",Skrek Cara. Hon kunde härja och säga hur mycket hon ville om vad hon skulle köpa men jag skulle försöka slösas så lite så möjligt.

_____________________________________________________

Sorry guys! Min uppdatering suger men jag försöker så gott jag kan. Hoppas ni tyckte om detta kapitel för själv vart jag rött nöjd över det inte bara det utan att jag skrev det bara på nån timme. Så KOMMENTERA för nästa kapitel, som kommer att vara verry speciell.